På-väg-mot: Enkel grammatik

Början på-vägen-mot enkel grammatik är att man har ett aktivt ordförråd som omfattar ett visst antal ord. Ordförrådet måste inte vara speciellt stort, 30-50 ord räcker gott men det måste finnas olika typer av ord. Det finns ingen anledning att först bygga upp ett stort ordförråd och vänta med de grammatiska övningarna. Så snart förutsättningarna finns dvs ett ordförråd som innehåller ord för aktiviteter, avgränsbara enheter (tex platser, personer och föremål) och vissa relationer är det bättre att parallellt lära nya ord och öva grammatik.

Att vara på-väg-mot enkel grammatik betyder att man successivt lär sig att påverka andra och att själv bli påverkad av mer än ett budskap samtidigt. Dessa budskap är i hög grad knutna till individens egna upplevelser och erfarenheter eller till sådant som ofta sker på ungefär samma sätt.

Att vara på-väg-mot enkel grammatik betyder att man lär en massa nya ord men framför allt att man lär om ordens funktioner på olika sätt. Ord kan delas in i olika kategorier och de är besläktade med varandra på olika sätt. Det finns ord som betyder detsamma eller nästan detsamma, det finns ord som är varandras motsatser i betydelse och det finns ord vars betydelser man bara förstår om man har något att jämföra dem med.

Olika typer av ord kan uppträda i olika positioner i en sats och det finns bestämda regler för hur dessa positioner ska ordnas i förhållande till varandra. Dessa regler är olika i olika språk och de är olika i svenskt talspråk och svenskt teckenspråk. Däremot är reglerna ganska lika varandra i tal- och skriftspråket. Detta betyder att det är omöjligt att samtidigt säga en sats med talets grammatik och teckna den med teckenspråkets grammatik, såvida man inte simultant använder dessa två språk. Att använda tecken som stöd till tal är däremot en god strategi om man tränar talets grammatik, eftersom man då lånar ord ur teckenspråket men inpassar dessa ord till en sats med talspråkets grammatik.

Att vara på-väg-mot enkel grammatik innebär att lära vilka typer av ord som kan uppträda i några få baspositioner i en sats samt några få enkla sekvensregler för ordningsföljden mellan dessa positioner. I den typ av grammatisk som Karlstadmodellen tillämpar på detta grammatiska stadium, talas det om tre viktiga positioner vilka kodar den underliggande betydelsestrukturen: någon gör något som påverkar någon annan/något annat.

En sats har också två sidor, precis som ordet. Den ena sidan kan man observera och det är uttrycket dvs hur satsens låter eller hur den ser ut. Den andra sidan kan man inte direkt observera och det är betydelsen eller innehållet. Man kan aldrig riktigt säkert veta att ens de enklaste orden har samma betydelse för den som säger dem som för den som tar emot dem. Detta betyder att varje sats egentligen har många olika tolkningsmöjligheter, även om det ibland är mycket små variationer.

Givetvis vill man bli förstådd om man säger, skriver eller tecknar en sats. Att vara på-väg-mot enkel sats innebär därför också att personer i det sociala nätverket lär sig strategier som gör det lättare att gissa eller tolka individens satser på ett meningsfullt sätt. En bra strategi är att veta en del om individens intressen, upplevelser och erfarenheter - allra helst också dela en del av dessa upplevelser. Med en sådan grund är det lättare att veta vad individen möjligen skulle kunna tala om.

Alla barn är under sitt andra levnadsår och kanske en bit in på det tredje levnadsåret på- väg-mot enkel grammatik. Många äldre barn, ungdomar och vuxna kan ha stora svårigheter att förstå det där med satsens positioner, ordningsföljden mellan dem och vilka typer av ord som tillåts uppträda i de olika positionerna.

Det finns övningsförslag som syftar till att underlätta detta lärande. Dessa förslag är organiserade i 12 paket vilka vardera innehåller förslag till grammatiska, fonologiska och ordövningar. Förslagen ska INTE följas slaviskt. Det är individens behov av träning som ska avgöra vilken/vilka övningar man väljer. Språkträning är en process där den kontinuerliga bedömningen av individens kompetenser är grunden för val av övningar, som ska ligga lite,lite ovanför den egna kompetensnivån. Bedömningarna är också grunden för en ständig revidering av metodik.

*Övningsförslag finns i följande böcker:

Svenska: Språkutveckling hos handikappade barn 3. Enkel grammatik. (Text-och bilderbok) Studentlitteratur. Lund (Iréne Johansson 1996). Språkträning Irene Johansson SIT www.sit.se
Samiska: Giellaovdáneapmi mánáin geain leat giellaváttisvuoodat 3; àlkis grámmatihkka – (Teakstagirji. Govvagirji. ) Studentlitteratur, Lund (Iréne Johansson 1999)
Norska: Språkutvikling hos barn med språkvansker 3; Enkel grammatikk. (Tekstbok och Bilderbok) Info Vest Forlag (Iréne Johansson 2001)
Danska: Sprogudvikling hos handicappede børn. Enkel grammatik (Tekst- og bilderbog). Herning; Special-pædagogisk forlag (Iréne Johansson 2002)