skip to Main Content

På-väg-mot: Läs- och skrivfärdighet

Att vara på-väg-mot läs-och skrivfärdighet är en lång process. Det gäller att vänja sig vid hur skrivna ord och satser ser ut och hur de låter i talet eller ser ut i tecknandet. Det gäller också att inse att varje skriven krumelur också har en sida som inte kan observeras – precis som de talade orden och satserna. Varje skrivet ord och varje skriven sats betyder någonting. Dessutom är det precis som med talade och tecknade ord och satser att de kan ha olika funktioner. Allt detta tar tid att lära sig.

Att vara en bit på-väg-mot läs- och skrivfärdighet innebär att man behöver lära sig om helheter och delar – precis som i det talade och tecknade språket. I skriften blir denna process dock mer synlig och uppenbar och därför också ett redskap till att förstå motsvarande processer i talet.

Varje ord – skrivet, talat – byggs upp av mindre delar. Dessa mindre delar är stavelser. Varje stavelse byggs också upp av mindre delar. Dessa minsta delar är inte så många (29 bokstäver, 27 ljudtyper ) men genom att kombinera dem på olika sätt så kan svenskans stavelser och alla möjliga ord bildas. Att lära dessa minsta delar är en utmaning men ännu större blir utmaningen att lära hur kopplingen mellan bokstäverna och ljuden är.

Ett ord kan också delas upp i mindre betydelsebärande enheter. Varje ord har en stam och till denna ordstam kan sedan en eller flera ändelser läggas till. För varje ändelse så nyanseras ordets betydelse. Ord kan också bygga upp fraser eller satser.

För att fortsätta att vara på-väg-mot läs- och skrivfärdighet gäller att man betraktar sig själv som läsare och skrivare. Låtsasläsningen och låtsasskrivningen har en framträdande roll inom Karlstadmodellen. Detta betyder dock en god del träning av personer i de sociala nätverken. Genom andras ögon, ser man sig själv!

Om personerna i de sociala nätverken inte godkänner individens sätt att leka med eller hantera skriften, kan detta lätt överföras till individen. Inom Karlstadmodellen finns skriften som en röd tråd genom alla faserna i den grammatiska utvecklingen. Lika tidigt som färden på-väg-mot ordstadium börjar, startar också färden på-väg-mot läs- och skrivfärdighet. Orden har en skriftbild och ljuden har en ”visuell krok”. Dessa visuella krokar är taktila lekbokstäver som till en början bara är leksaker som låter på ett speciellt sätt. Längre fram blir de bokstäver och kommer då att användas i stavningsträning.

Då färden på-väg-mot enkel grammatik inleds, börjar individen träna strategin att läsa genom att först skriva. Den egna skapande aktiviteten dvs skapandet av ett språkligt budskap med hjälp av ordbilder ligger till grund för läsandet dvs tolkningen av ett språkligt budskap uttryckt i skrift.

Det finns en tradition att barn ska lära sig läsa i skolan. Denna tradition lever kvar hos många även om det idag finns en helt annan öppenhet och nyfikehet. Många ser idag skriften som ett språkligt verktyg som kan vara nyttigt på många fler sätt än man traditionellt tänkt sig.

Inom ramen för Karlstadmodellen finns det förslag till läs- och skrivövningar i flera böcker.

  • Svenska: Språkutveckling hos handikappade barn 2. Ordstadium. (Bild- och textbok). Studentlitteratur. Lund (Irene Johansson, 1990)
  • Språkutveckling hos handikappade barn 3. Enkel grammatik. (Text-och bilderbok) Studentlitteratur. Lund (Iréne Johansson 1996). Läs- och skrivprocessen hos barn med Down syndrom. Forskningsrapport 93:5,- 6 –7. Karlstads universitet, Specialpedagogik (Iréne Johansson 1993)
  • Språkträning Irene Johansson från www.spsm.se eller www.teckenhatten.com
  • Samiska: MUN gulhalan 5. Lohkan – ja ?állinproseassa . Govvagirji. (Teakstagirji, Govvagirji.). Iðut 2003. ISBN 82-7601-078-4 (Iréne Johansson 2003)
Back To Top
×Close search
Sök